Större hackspettar vid Trekanten

Lyssna på hackspetten

music player.

Mitt första möte med större hackspett vid Matningsviken i januari 2007 har jag redan berättat om. Könen skiljs åt genom att hanen har ett rött band bakpå huvudet, så det var då honan jag såg. Hanen mötte jag
dagen efter i samma skogsområde. Det paret såg jag sedan runt ter-rassen då och då under våren. I slutet på mars såg jag honan hacka i ett träd vid terrassen, i något som såg ut att bli ett bohål. Men de flytta-de aldrig in. Troligen boade de sedan någon annanstans, för jag såg det paret bara vid något enstaka tillfälle senare under året.


Man upptäcker vanligen hackspetten på det ihärdiga trummandet på en trädstam eller trädgren. Så redan i slutet av januari samma år hörde jag trummandet vid tomtplatsen på sluttningen mot Nybohov. Jag upptäckte på så sätt ett annat hack-spettpar där. Jag har sett dem där då och då sedan dess. Jag såg dem inte boa själv 2007 men har senare blivit visad var de då hade sitt bo.


I slutet av april 2007 träffade jag på ett tredje par, De hade sitt bo nedanför vattenreservoaren, högt upp på sluttningen mot Nybohov. Honan satt då och försökte dölja bohålet för mig. I början av juni såg jag flera gånger båda föräldrarna i full färd med att mata ungarna. Den 16 juni var en unge ute på vad som såg ut som dess första flyg-tur. Den flaxade vilt från träd till träd och klamrade sig däremel-lan krampaktigt fast där den hamnade. Honan övervakade det hela ängsligt. En annan av deras ungar hittade jag samtidigt död nedanför ett träd bredvid boet. Jag har sedan dess inte sett någon hackspett i det området.

2008 har jag bara sett enstaka större hackspettar kring tomtplatsen och vid gång-vägarna på sluttningen mot Nybohov. Jag har inte sett något använt bo eller häck-ning. Men det kan bero på att jag inte har gått där särskilt ofta.


Den större hackspetten häckar således här och brukar stanna kvar över vintern. Den sägs häcka i större delen av Sverige. Den är en stann- eller strykfågel, d v s de kan under vintern flytta omkring dit de kan finna mat. De äter vanligen insekter och larver, som de kan hacka fram ur trä-den. Den kan också äta myror och t o m fågelägg eller -ungar. På vintern kan den nöja sig med barrträdsfrön eller talg, som hängts ut.


Boet placeras i urhackade hål i trädstammar. Äggen läggs i maj och ruvas i 12 dagar. Båda föräldrarna deltar i ruvandet och matningen.

Källa förutom egna iakttagelser: Fåglarna i färg av Sigfrid Durango, 1958