Strömstarar vid Trekanten

Lyssna på strömstaren

music player.

Strömstaren häckar ganska sparsamt vid strömmande vatten från nordligaste Svea-land till Norrland. I övriga Sverige häckar den sällsynt och lokalt. Man kan se den niga och knixa där den sitter på en sten i en stark strömfåra och ofta dyka ner i for-sen och hämta sin föda - vatteninsekter och deras larver - på botten.

Strömstaren är ungefär lika stor som en stare. Den har kort stjärt, som kan vara upprättståen-de som på en gärdsmyg. Fjäderdräk-ten är skiffergrå till brun. Den har en stor vit haklapp som det tydligaste känneteck-net. Könen är lika.

Boet byggs i en håla eller nisch invid rinnande vatten, ofta bakom ett mindre vat-tenfall. Det är klotformigt med ett ingångshål. Det består av mossa och fordras med gräs och löv. Äggen lägg i april - maj och ruvas av honan i 2-3 veckor.

Strömstaren kan stanna över vintern eller stryka söderut från de nordligaste häck-ningsplatserna.

Utifrån det här borde det inte finnas någon strömstare här vid Trekanten. Men vid ett tillfälle har jag träffat på en. Den satt där den konstgjorda bäcken rinner ut i sjön och vände löv för att hitta något under dem.

Jag har en liten lustig historia i samband med det. Min bror bor i Tyresö och är lika ivrig lokal naturfotograf som jag. På vårvintern hade han stolt visat upp en strömstare, som faktiskt häckade vid Nyforsen i Tyresö. Nästa gemensamma promenad tog vi hos mig på hösten. Det var då vi såg strömstaren här. Vi skojade om att han tagit med sig "sin" strömstare hit för att glädja mig.

Källa utom egna iakttagelser: Fåglar i färg av Sigfrid Durango, 1958.
Svenska fåglar av Lars Imby, 1987